...onsdagen den 4 mars...

...gick i tomhetens tecken...

...inte så mkt tårar, mest bara tomhet...

Passade på och ta lite kort...

...men först lite äldre kort...

...på mina älsklingar...

Wilma vart familjemedlem 2007

Rutger vart familjemedlem 2010

Wilma blev Rutgers nya mamma...
...och ngt jag inte visste, var att hon kunde dia honom...

...fast hon var steriliserad...

Mest Nickes katt   

Allas katt om han fick välja själv  

Mys   

...& nu till de sista korten...
Är fortfarande jobbigt som fan att skriva om allt & det kommer att ta tid innan jag fattar att jag tog detta beslutet för min hälsa...tycker det hade varit lättare att avliva dom om de hade varit sjuka & inte jag...fattar inte heller, varför ingen ville ha dom...så underbara & speciella som dom var bägge två på sitt vis...*så jävla ledsen*   

Åsså kom torsdagen...den jobbigaste jävla dagen...

...att ta farväl är aldrig kul...

...men detta känns som mord...

Men om de skulle lämna mig på detta vis, så skulle det vara ordentligt...

...ingen skulle få skjuta mina katter med ett gevär denna gång...

...utan vetten fick det bli...

...priset är högre, men de är dom värda...

&

...med sina favvo sovplatser...

*The End*

Sist jag skrev i fredags, så mådde jag hyfsat...

...& på lördagen var det hekt oki ett tag...

Hann juh gå på bio med tjejerna & ta ngn öl efter...

...men sen var det hem & åter igen hög temp...

På natten kunde jag knappt andas...

...förkylning & allergi går inte riktigt ihop   

Så iväg till HC på måndagen...

...höll knappt ihop på vägen dit...

Lite prover + lyssna på hjärta & lunger...

...infektion i nedre luftvägar...

...väldigt dålig andning, även i viloläge...

Min måndag i bilder...

Helt slutkörd av den här dagen...
(som jag alltid kallar sugtisdag för den delen)
...både fysiskt & mentalt (psykiskt)...
...tar på krafterna när man inte kan andas ordentligt...

På apoteket fick jag hämta mer Symbicort för nu körs det, 
dubbla doser morgon & kväll...

...kortisonkur 5 dagar, 3 tabl/dag...
...& extra bricanyl vid behov, som är ganska ofta   

...den psykiska ansträngningen har gått över för idag...

...har gråtit ut det mesta...

Och jag har fått prata med min älskade "Knö-Berta"

Hon är för händig...30 minuter glädje   

Saknar henne så sjuuukt mkt...

Tyvärr...

...så kommer det att rinna mer tårar, med all säkerhet på torsdag...
...för då kommer det som jag gruvat mig för i över ett år att hända...

Wilma & Rutger lämnar jordelivet...

...måste tyvärr bli så eftersom det inte finns...

...ngn som vill ha 2 vuxna katter...

...att mysa med...

"Sad"

Och nu ska Frk. Andersson...

...försöka sova någon timme iaf...

...innan mer medicin...

Najti   

*The End*