...började med en massa frågetecken i januari på om jag var kär eller inte...och svaret vart NEJ   

Mer i Januari då...lite fester & lite mys med KnöBerta.

 

 

 

I februari började jag dejta lite...tyvärr så vart det väl en flopp om man säger så och tur var väl det..

Så jag firade Alla hjärtans dag på egen hand.

Februari visade sig vara en månad då jag sårade vissa åxå, inte alls min mening...kan vara lite på ibland   

 

Floppen försökte med alla medel att få tillbaka mig, men såret vart bara djupare...nu är jag tacksam för att det gjorde ont...för det fick mig att bli starkare.

 

 

 

Mars rullade på utan konstigheter...

Träningen tog form och jag började känna mig piggare, både psykiskt & fysiskt.   

 

 

 

April var en månad med jämna plågor om man säger så, började med en tripp till Enånger för att ta farväl av farbror Krister...  

Det var iaf en trevlig avskedsträff, där man fick återse många släktingar, även några som man aldrig träffat tidigare.

 

Kom till insikt denna månad att inte lita på vissa av mina såkallade vänner...  

 

Träffade en ny vän denna månad & vi e fortfarande vänner   

 

 

 

Maj började med ilska & ångest...

Men det kändes bättre när Mr Grey dök upp i mitt liv...

...åh vilken underbar man   

 

 

 

Juni var en händelserik månad iaf om man ska jämföra med de första...  

Att prata med människor och att bli bekräftad är väl ett måste för att man ska orka gå vidare i livet, allting känns ju så mkt bättre då...eller hur?   

Tillbringade midsommar på solsidan med alla fina grannar.

Hade mitt första möte på...

...som gick hur bra som helst...

 

Många härliga känslor denna månad   

 

 

 

Juli var älsklingmånaden...en hel vecka med "KnöBerta", underbara unge   

 

 

 

Augusti skulle få ge mig en överraskning, det var tanken...aja, vet inte vad man ska säga o det...

Väldigt känslosam månad...

 

 

 

1 september bytte jag bostad...från en 3:a till en 1:a ...vilken pers, men ack så skönt när det var över.

 

Och 6:e september gick jag efter ett ordspråk: Du måste våga för att vinna! Jo, tack...det gjorde jag verkligen och vilken jäkla resa...nu så här efteråt kan jag ärligt säga att jag ångrar mig...men jag vågade iaf   

 

Men efter det började det åxå att vända lite...

...eller ska man säga att spärren släppt lite & att jag vågade ta för mig mer av livet...låter bättre   

 

 

 

Oktober får mig alltid att minnas den ljuva tiden 1993, då min älskade son föddes  

 

Annat som hände då, var att jag kanske träffade någon...kanske inte...i bland måste man få vara lite hemlighetsfull.

Men jag kan iaf försäkra er om att det gjorde gott   

 

Emira "KnöBerta" var på besök över en helg åxå   

 

Tog mig åxå ut på Hårdrockskväll.   

 

Ett besök till Enånger för att krama farmor     

 

 

 

November var en sån där månad då man funderade över en massa konstigt, som man egentligen inte behövde fundera på...men filosof som man e så blir det ju så ibland.

 

 

 

Åsså kom vi då till December en månad med mkt stök.

Men än är inget skrivet om det, så frågan är om ni vill veta?

 

Började med att göra ngt galet, bara för att se om det kommer att funka...gelenaglar, kanske får det mig att sluta bita på naglarna...hoppas...

 

 

 

Ottila föddes 10 december   

Välkommen till världen lilla prinsessa.

 

 

 

Sen var jag dit en sväng till före jul för att fixa naglar...

 

 

 

Jäkla duktig tjej detta, rekommenderar henne skarpt   

 

 

Sen åkte jag & Niklas till Sala för att fira jul med en massa glada människor, tyvärr var detta sista julen tillsammans med Andreas, Moa & Ida eftersom syrran & han ska separera.   

Men samtidigt om de inte funkar tillsammans, så är detta det bästa för barnen.

 

                 

 

Mysigt var det iaf   

 

Åkte även till far & Majsan.

 

     

 

Juldagen...var det då dags att gå på hotellet...

Förfest hos Janne   

Och jisses säger bara om den kvällen...vi var inte hemma förrän tidigt på morgonen...syrran kan det där med festa hon     

Efter att ha firat jul färdigt, så åkte jag & Nicke hem igen.

 

Men jag var snart tebax i lilla Sala, även om jag tänkt vara hemma...ja, vad säger man...syrran kan det där med att övertala folk åxå   

 

På Nyårsafton var det först att göra sig fin...

 

 

 

Sen i väg för att handla...

...hittade ngt dyrt   

 

 

 

Vad är Nyår utan hattar?

 

     

 

Inget bra nyår...men nu bidde det iaf   

 

Sen vart det en lugn & harmonisk Nyårsafton med god mat & sällskap av lillasyster & Emira   

 

***

 

*The End*