...hur man ska säga till vissa personer hur man känner...
det kan ju bli så fel om man råkar säga fel ord...???

Nä, får väl tänka lite mer på detta, så jag väljer rätt ord...

Eller är det ngn som kan ge mig ett tips???

Hur skulle ni kunna göra det...ni vet ju inte vad det gäller...
och inte vill jag gå ut med detta hur som hellst heller...

Men åhh...jag vill så mycket just nu...varför får jag inte mål i munnen...  

Jaja, jag får väl göra som vanligt, ta en dag i taget...finns inget annat val just nu.

Idag kommer iaf Erika, det ska bli trevligt...lite fika och snack det brukar det alltid finnas plats för.   

Kanske får jag lite tips på hur jag ska göra åxå...om jag har tur.   

Se det snöar, se det snöar...det var väl roligt HURRA!!!   

Tänk man blir gladar på en gång...när man ser de vita flingorna dala ner från himelen.

Om det blir ljusare så mår man ju bättre...japp, så e det   

Det skulle vara extra roligt om det kom lika mkt snö som 1998...det var riktigt najs.

Jag och min son och hans pappa bodde i Sätra då...vi skottade runt bilen, så det såg ut som ngn hade lyft ner bilen i en grop. Och jag kommer ihåg när sambon ställde sig på piskställningen och hoppade ner i snön så bara en liten bit av huvudet stack upp,  Niklas (våran son) som då var 3-4 år, han skrek & började gråta...-PAPPA ÄR BORTA!!!   (Lilla vännen)

Inte en blund jag har fått inatt, så ni kan ju bara tänka er hur dagen kommer att bli...  

Är så slut av alla tankar som snurrar runt i huvudet, vill inget hellre än att allt ska vara över.
Hoppas verkligen att jag har ork till att klara av hela december...  

Nu har jag haft ett snack med chefen åxå, måste ju tala om hur jag känner ifall att jag brakar ihop på jobbet. Det skulle absolut inte vara ngn höjdare...

Tur att jag har mina arbetskamrater iaf, de är så kloka och vi har oftast roligt ihop. Det är ett måste för att jag ska orka gå till jobbet i detta läge...annars skulle jag inte orka med det heller...

Fi fan!! Vill inte känna så här, jag blir så maktlös.   

Jahapp, då e man tebax i rutinerna igen då...jobba, äta och sova, jobba, äta och sova....  

Men faktiskt känns det väldigt skönt...visst var det trevligt att ta ut semester i 4 dagar...men jobbigt att vara hemma när man inte trivs...

Här på jobbet så kan man lätt bli lite stressad...kommer på mig själv att visa delar glömts bort under ledigheten och att det tar lite tid att komma igång...det gör mig stressad i själen och frustrerad.

Blir säkert bättre senare under dagen...så jag skriver av mig mer senare när jag kommer hem....  

Idag sov jag länge, trodde nästan att blåsan skulle sprick innan jag kom iväg till morgontoaletten.  

Jaha, vad gjorde man sen då...satte sig vid Facebook som vanligt...håller på med ett spel som heter Bubble Witch Saga...kan bli så arg, när inte kulorna lägger sig där jag tycker att jag sköt...
 

Ca. 12.00 ringde lillasyrran, vi pratar rätt så ofta med varandra...det är väl så det ska va.

Som alla andra dagar så pratade vi allmänt om allt...men denna gång hörde jag att det var ngt i hennes röst, hon var orolig...då berättade hon att pappa mådde dåligt och att det hade med hjärtat att göra.
 

Måste säga att allt blod vart som förstenat i just detta skede, sen började pulsen att ticka mer och mer...till sist kom tårarna åxå...usch vilken äcklig känsla. Alltså...jag vill inte mista fler nu...det är så många som är nära som dött...först mamma, sen morfar, sen farfar, sen morbror, sen mormor och nu sist Paulina...vill inget mer nu!!! Hör ni det där uppe, ni får inte ta min pappa åxå!!!  

När jag fick tillbaka hörseln från min tankedimma, så hörde jag henne säga att det var en klaff som inte funkade som den skulle och att pappa skulle få en ny...men ändå...

Känns tuffare & tuffare för varje dag...

Sen kom grannen in och berättade att en gemensam vän till oss fått en hjärtinfark och låg på sjukhus...då vart det för mkt...tårarna bara rann, då var det dags för ett bloss för att få lugna nerverna...undrar om jag kommer att klara av att sluta röka om det ska hända en massa otrevliga saker hela tiden???

Och när storasyrran sedan ringde och sa att hon var i närheten, frågade jag om hon kunde komma hit på en kopp kaffe så jag fick kramas lite...   och hon kom, så vi fick prata lite åxå...känns bättre nu.   

Har åxå pratat med min vän Lotta...hon e för go...så e det bara   
 

Det var allt för idag...*kram*